Hur var din upplevelse av att sammanställa en pedagogisk portfölj?
– Jag är först med att utses till excellent lärare vid Förvaltningshögskolan. Det innebar flera utmaningar, inte minst att förstå hur mallen för den pedagogiska portföljen skulle tolkas och hur jag bäst kunde konkretisera mitt eget arbete utifrån den. Framför allt var det en utmaning att inte ha någon annan att bolla konkreta frågor med kopplat just till ansökningsförfarandet. Den här ansökan (precis som andra befordringsfrågor) är fortfarande höljd i ett slags dunkel där den sökande ska försöka gissa sig fram till vad som ska skrivas och hur det ska skrivas. Men jag hade naturligtvis god hjälp av utbildningsansvarig och prefekt som båda läste och kommenterade min ansökan.
– Mitt tips till den som ska skriva sin ansökan är att ta stöd i tidigare ansökningar. Det handlar ju mycket om att förstå genren. Mitt andra tips är att om du är först på din institution med att ansöka om att bli excellent lärare, så tveka inte att ta kontakt med någon av de andra utsedda excellenta lärarna. Om inget annat så tror jag att de allra flesta villigt delar med sig av sina egna ansökningstexter.
Vad har präglat din syn på undervisning mest?
– Vilken bra fråga! Jag har nu en hyfsat bred erfarenhet av att undervisa på olika lärosäten. Först i Lund, sedan i Växjö och de senaste tio åren i Göteborg. Jag tror att det som mest präglat min syn på undervisning är samma sak som präglat min syn på forskning: nyfikenhet. Jag vill ofta testa nya saker och går ofta och funderar på varför vissa förändringar (reformer) inte fungerar på det sätt som man hade tänkt sig. Och hur skulle man kunna göra på ett annat sätt?
– En av utmaningarna som jag själv stött på under mina år som lärare är att studenter ofta missar att pluggande inte är något man kan göra en vecka före tentamen, utan att det är något som behöver göras under hela kursens gång. Men hur lyckas man med det? Mitt svar hittills har varit att skapa incitament som gör det attraktivt att plugga lite hela tiden i stället för att vänta med det (nationalekonomer skulle kanske säga att jag minskat alternativkostnaden för studenterna och därmed gjort det mindre intressant att göra andra saker än att läsa litteraturen).
– Sedan tror jag att man måste inse (kanske också acceptera) att våra studentgrupper är väldigt heterogena. Den ena studentens intresse för att studera är inte den andra lik. Och det är en utmaning för oss som undervisar större studentgrupper. Att hitta ett pedagogiskt upplägg som fungerar så bra som möjligt för alla eller åtminstone en majoritet av dessa studenter är en intressant utmaning.
Som excellent lärare har du möjlighet att söka medel från PIL för ett pedagogiskt utvecklingsuppdrag. Kommer du att göra det? I så fall, vad har du för idéer kring uppdragets innehåll?
– Jo, men det har jag faktiskt tänkt på. Det finns flera pedagogiska utmaningar som jag tror är högaktuella just nu. En fråga handlar om varför våra studenter verkar utebli från våra campusförlagda aktiviteter. Det kanske blir lite anekdotiskt, men min och flera kollegors känsla är att studenterna allt oftare uteblir. Det finns ett spännande projekt på Samhällsvetenskapliga fakulteten kring just detta (som jag inte själv är involverad i) som behandlar fenomenet Ghost students.
– En annan fråga som jag också tror är aktuell handlar om våra bedömningar i tider av generativ AI. Vi vet att verktygen som finns tillgängliga blir bättre och bättre. Och det blir svårare och svårare för oss som examinatorer att avgöra om det är studenterna själva som presterat något, eller om de blivit bra på att prompta generativ AI att prestera. Ryggmärgsreaktionen verkar just nu vara att vi alla formligen springer in i tentamenssalen igen. Men vi vet att den typen av examination inte alltid gynnar färdigheter som kritiskt tänkande och reflektion. Frågan som vi kanske bör ställa oss är hur vi kan forma examinationer som säkerställer både rättssäkerhet i vår myndighetsutövning och som också blir meningsfulla för studenter. Möjligen ser jag ett projekt kring detta, där vi undersöker studenternas egna preferenser och åsikter i den här frågan. Jag tycker att det är viktigt att vi inte glömmer bort att studenterna också är viktiga medskapare till den utbildning som de går (vilket vi kanske ibland tyvärr gör).
Har du några råd till universitetslärare som vill utveckla sin undervisning? Eller finns det någon fälla som du vill varna för?
– Jag tror att mitt bästa tips är att fortsätta vara nyfiken och våga prova. Det är lätt att vi tänker att vi inte vågar prova nya pedagogiska arbetssätt eftersom studenterna då skulle bli ”provdockor”. Men jag kan nästan helt säkert lova att de inte blir det. Studenter är ofta smarta, drivna och vetgiriga individer som kommer hjälpa till att skapa bra undervisningssituationer, bara de förstår vad det är som ska göras och varför. Så med bra och tydlig struktur och en förklaring vad syftet med aktiviteten är, så kommer studenterna hjälpa till att skapa det. Även när det är nya saker som testas. Om de däremot inte förstår varför de ska göra något särskilt så kommer de streta emot. Precis som vi lärare gör om och när det kommer nya direktiv om att vi ska göra något.
Vad hoppas du att utnämningen till excellent lärare ska innebära för dig?
– Anders Sundell, som blev utnämnd till excellent lärare tidigare i år, sa det ganska bra: att sporra fler till att söka titeln. Jag hoppas att vi kommer bli fler lärare som har titeln, såväl på Förvaltningshögskolan som fakulteten och på GU generellt. Många är redan excellenta, men det är inte så många som känner att de vågar eller tror sig kunna lägga arbetet på att sammanställa den pedagogiska portföljen.
– Det pågår just nu en hel del arbete och funderingar kring vad de excellenta lärarna ska göra. Här hoppas jag kunna vara del av den diskussionen framöver.
