Skönlitteratur i undervisning (metodstöd)
GU Läser är ett initiativ som främjar studenters läsande, skrivande och reflekterande genom att integrera skönlitteratur i utbildningen. Metodstödet erbjuder inspiration, exempel och verktyg för hur litteratur kan användas i olika ämnen för att stärka språk, analysförmåga och akademiskt skrivande samt – inte minst – skapa engagemang och gemenskap.
Om metodstödet
Metodstödet syftar till att inspirera och bistå kurs- och programansvariga eller lärarlag som vill integrera skönlitteratur i utbildningen. Detta sker genom att visa exempel på hur ett arbete med skönlitteratur kan bli en del av utbildningar av olika slag.
Stödet vill även visa på kopplingen mellan läsandet och det egna skrivandet. Att genom läsning av skönlitteratur bli en medveten och kritisk läsare skapar goda möjligheter att bli en bättre skribent, också i en akademisk kontext. Ett viktigt moment i en skrivande praktik utgörs av förmågan att läsa sin egen text. Att medvetandegöra studenterna om kopplingen mellan läsandet och skrivandet är därför av betydelse för en mängd högst olikartade ämnen och discipliner.
En ytterligare utgångspunkt för metodstödet är tron på att skönlitteratur – liksom annan konst – utöver sina övriga kvalitéer också är en viktig kunskapskälla som på sina specifika, och ofta gestaltande, vis kan förmedla insikter om såväl historien som vår samtid.
Att använda skönlitteratur i undervisningen
Skönlitterära texter går att läsa på en rad olika vis, beroende på situation och syfte. Och dessa olika läsningar kan i sin tur användas på olika vis och i olika undervisningssammanhang.
I detta metodstöd lyfter vi några olika beprövade exempel på hur skönlitteratur kan användas i utbildningar där den kanske vanligen inte utgör material eller referenspunkter. Den som vill ta till sig och använda en eller flera av dessa exempel kan gärna fundera över vilken roll och funktion skönlitteraturen är tänkt att ha i just det sammanhang som man vill använda den i:
- För att förtydliga eller komplicera något tema man undervisar om.
- För att hjälpa studenter att ställa frågor på andra sätt än den övriga kurslitteraturen inbjuder till.
- För att genom läsning av annan text än den vetenskapliga öppna för andra sätt att se på fenomen, historiska förlopp eller moraliska problem.
- För att studenterna genom läsning ska ges möjlighet att få syn på sig själva och andra.
- För att stärka studenterna i deras eget skrivande, eller som en väg till kritiskt tänkande och kritiska resonemang.
Dessutom är det viktigt att fundera på om övningar med skönlitteratur som stöd ska vara en del av examinationen på en kurs, och i så fall hur detta ska gå till och bedömas.
Metodstödet kan fungera som hjälpmedel när det gäller att ställa olika frågor till den skönlitterära texten. Det handlar om frågor som sätter fokus på tematik, möjligheter och problem som läsningen och texten aktualiserar. Men också om hur texten beter sig. Varför uppfattar läsaren texten på det här sättet?
Nedan följer några tips på läs- och samtalsmetoder. Dessa är tänkta att fungera som inspiration och stöd i arbetet med att integrera skönlitteratur i undervisningen.
Att samtala om skönlitteratur
Att uppmuntra till gemensamma samtal om litteraturläsning, exempelvis bokcirklar, är ett sätt att erbjuda studenter möjlighet att läsa och diskutera litteratur i ett format som inte behöver höra till en specifik kurs, kanske inte ens till en specifik utbildning. Dessutom kan bokcirkeln därmed vara en aktivitet som ligger utanför bedömningssystem och obligatorier. Den kan ändå utgöra ett viktigt inslag såväl i den intellektuella som den studiesociala miljön, och visa på att den akademiska miljön i sin helhet är en plats för läsning, bildning och samtal.
Självklart kan studenter själva ta initiativ till bokcirklar, och många deltar säkert redan i sådana. Men vi tror att även lärare och annan personal som jobbar nära studenter på våra utbildningar med fördel kan ta sådana initiativ.
Det finns frågor att ställa sig om upplägg och val som kan behöva göras. Hur många gånger vill man ses? Ska både lärare och studenter medverka? Ska cirkeln ledas eller bygga på samarbete på en likställd nivå? Ska man skapa andra aktiviteter runt detta, som till exempel samtal med författaren eller en kritiker? Vilka befintliga metoder kan man hämta inspiration från?
Dessa val kan motiveras av vilka mål man har med cirkeln, vilka resurser man har och vilken ambitionsnivå man lägger sig på.
När man väl har bestämt detta finns det ofta anledning att tänka på vilka frågor cirkeln ska ta ställning till, och i vilken ordning de ställs. Se rubriken Exempel på frågor att ställa till skönlitterära texter för tips på frågor som kan användas.
Nedan följer några exempel på befintliga metoder som man kan inspireras av:
Att ta med sig
- Fundera över gruppstorlek, ofta är grupper om sex studenter lagom så att alla vågar tala
- Fundera över vilka förberedelser som behövs inför läsningen
- Vid val av bok, fundera över när boken är skriven och när den utspelar sig.
- Reflektera över genre, glöm inte bort poesi, noveller, essäer, etcetera
- Formen för samtalet måste inte vara en bokcirkel, det kan vara ett friare format, varför inte börja din lektion med att läsa en dikt?
- Varför inte ta med studenterna på ett författarsamtal på någon av stadens litterära scener såsom Lagerhuset eller Stadsbiblioteket?
Exempel på frågor att ställa till skönlitterära texter
Läs mer (och lyssna)
Några tips som avslutning!
- Universitetsbiblioteket är en självklar samarbetspartner, ta kontakt i god tid så den valda titeln kan köpas in.
- Tänk på att boken du väljer också bör finnas som talbok (inte att förväxla med ljudbok) så att även studenter med lässvårigheter kan delta. Är du osäker kan biblioteket hjälpa dig.
- Att förlägga ett boksamtal till en annan miljö kan signalera att samtalet är av ett annat format än det studenterna är vana vid. Kanske kan någon av universitetsbibliotekets undervisningssalar vara en plats för detta? På universitetsbiblioteken kan studenterna också hitta till läslusthyllor för fortsatt läsning.
- Glöm inte heller bort folkbiblioteken, deras personal har god kompetens för att hjälpa till med urval av lämpliga titlar som passar för din kurs.