Vad har präglat din syn på undervisning mest?
– Min yrkesverksamma bakgrund finns i förskolan, innan jag utbildade mig till gymnasielärare i svenska och bild. Erfarenheterna från förskolan har haft stor betydelse för min syn på undervisning, särskilt när det gäller barns och studenters meningsskapande, delaktighet och lärande genom estetiska och relationella processer. Där grundlades också min övertygelse om vikten av att se lärande som något som engagerar hela människan – tanke, känsla, kropp och sociala relationer.
– Denna helhetssyn har följt mig genom hela min yrkesbana och fördjupades ytterligare i samband med mitt avhandlingsarbete, där jag utgick från ett fenomenologiskt perspektiv. För mig är kunskap något som inte bara förstås intellektuellt utan också erfars och förkroppsligas. Intresset för embodied cognition har därför haft stor betydelse för mitt sätt att tänka kring undervisning och lärande.
– Som gymnasielärare arbetade jag mycket med motivationshöjande insatser, vilket också har påverkat min pedagogiska grundsyn. Tankar om inkludering, relationellt ledarskap och meningsfullhet i utbildningen är centrala för mig. Jag anser att människor lär bäst när de känner sig delaktiga, sedda och engagerade i det de gör. Dessa perspektiv ser jag som centrala för blivande lärare att bära med sig in i yrket, men också som grundläggande för allt lärande. Oavsett om jag undervisar lärarstudenter eller andra studentgrupper strävar jag efter att skapa meningsfulla lärandesituationer där kunskap utvecklas genom delaktighet, reflektion och relationer.
Har du några råd till universitetslärare som vill utveckla sin undervisning?
– Om jag skulle ge några råd till universitetslärare som vill utveckla sin undervisning skulle det vara:
- Börja med att väcka nyfikenhet. Inled gärna undervisningen på ett sätt som fångar studenternas intresse eller till och med förvånar dem. Det skapar energi och motivation för det fortsatta lärandet.
- Ta reda på vad studenterna redan vet. Genom öppna frågor får du en bild av deras förförståelse, erfarenheter och eventuella kunskapsluckor. Det gör det lättare att anpassa undervisningen till den aktuella studentgruppen.
- Våga utmana. Studenter lär sig när de möter något som ligger strax bortom det de redan behärskar. Uppgifter får gärna upplevas som svåra, så länge studenterna känner att de är möjliga att klara av med stöd, ansträngning och reflektion.
- Variera undervisningsformerna. Ett växelspel mellan exempelvis föreläsningar, diskussioner, praktiska moment och reflektion skapar ofta ett mer aktivt och engagerande lärande än när en metod dominerar.
- Var inte rädd för estetiska arbetssätt. Estetiska metoder kan bidra till att lärandet blir mer förkroppsligat, minnesvärt och meningsfullt. I min egen forskning har jag sett hur kombinationen av innehållsmässigt allvar och kreativa arbetsformer ofta uppskattas av studenter och samtidigt skapar goda förutsättningar för lärande.
Finns det någon fälla som du vill varna för?
– En fälla som jag själv försöker undvika är att planera undervisningen utifrån vad jag vill säga snarare än vad jag vill att studenterna ska förstå, undersöka eller kunna göra. När fokus flyttas från lärarens innehåll till studenternas lärande blir undervisningen ofta både mer relevant och mer engagerande.
Vad hoppas du att utnämningen till excellent lärare ska innebära för dig?
– Jag hoppas att utnämningen kan bidra till att synliggöra pedagogiska perspektiv ännu tydligare vid den institution där jag verkar idag. Institutionen rymmer många starka konstnärliga och ämnesspecifika kompetenser, och jag ser stora möjligheter att bygga broar mellan olika verksamheter genom pedagogiska frågor och gemensamma samtal om lärande.
– För mig finns det nära samband mellan konstnärliga processer, forskningsprocesser och pedagogiska processer. Alla handlar om att undersöka, pröva, skapa mening och utveckla nya sätt att förstå världen. Jag hoppas därför att utnämningen kan ge utrymme för fler tvärgående initiativ där dessa perspektiv möts.
– Mer konkret skulle jag gärna bidra till att utveckla kollegiala samtal om undervisning och kanske också initiera en öppen kurs eller seminarieserie i pedagogisk retorik. Att tillsammans utforska hur vi kommunicerar, engagerar och skapar lärande ser jag som en angelägen fråga för alla som undervisar inom högre utbildning.